Söndagsintervju – Sven Hirdman

Wicklin intervjuade i dagens program denna diplomat och rysslandskÀnnare. Tanken med intervjun verkar dels ha varit att, som vanligt, fÄ en bild av personen Hirdman, fÄ en inblick i det ryska tÀnket och att kritisera Hirdman för att han Àr för ryssvÀnlig.

Bakgrunden Àr ju naturligtvis det krig Ryssland dragit igÄng med Ukraina sedan ett par veckor tillbaka

Continue reading “Söndagsintervju – Sven Hirdman”

Pierre Bourdieu – Praktiskt förnuft

Tipsad av en annan filosofiskt intresserad började jag lĂ€sa lite om Pierre Bourdieu. Framförallt Sociolog, fransman som var verksam under senare delen av 1900-talet. Hans tankar rör sig runt hur olika mĂ€nniskor agerar beroende pĂ„ det “habitus” de befinner sig i. Mycket kortfattat.

Praktiskt Förnuft Àr det verk jag blev rekommenderad som första originalverk att lÀsa. HÀr fÄr man mÄnga av hans begrepp introducerade

Continue reading “Pierre Bourdieu – Praktiskt förnuft”

Min take pÄ feminism

Sedan Metoo svepte över landet och vÀrlden för ett par Är sen har feminismen kommit mer i fokus, kanske frÀmst vÄld mot kvinnor men Àven mer allmÀnt rÀttvisa mellan könen. Har varit inne och pratat lite i ett par instagramkommentarer för ett par vÀlkÀnda förkÀmpar för feminism. Intressanta samtal och jag tÀnkte ge min syn feminismen.

Continue reading “Min take pĂ„ feminism”

NÄgra tankar om RÀttvisa

RÀttvisa. Ett ganska sÄ laddat begrepp, eller hur? Oavsett vem du Àr som lÀser detta sÄ tror jag att ordet fÄr dig att associera till bÄde det ena och det andra. Du kan reagera positivt eller negativt. Du kan se olika typer av rÀttvisa framför dej. Kanske tycker du att du har blivit orÀttvist behandlad lite nu och dÄ. Kanske i stort sett hela livet. Av livet. Eller av olika mÀnniskor runtikring dej. Kanske du tycker dig tillhöra en grupp som har blivit orÀttvist behandlad.

Continue reading “NĂ„gra tankar om RĂ€ttvisa”

Om JĂ€mlikhet

Den Kanadensiske psykoliprofessorn Jordan Peterson  var för nÄgra veckor sedan i Norden. Han har skapat en del halabaloo och det som frÀmst har debatterats och diskuterats Àr Jordan Peterson i förhÄllande till Manligt och Kvinnligt. Starka kÀnslor, ministrar har velat ha honom krypande under stenar, Lööf har gÄtt i clinch med honom om vad som Àr bu och bÀ med vad en kvinna kan förvÀntas jobba med, och jag tycker det har blivit ganska förvirrande. Jag tÀnkte Ätminstone reda ut begreppen för mig sjÀlv, och försöka ge nÄgon slags min bild om hur jag ser pÄ den svenska jÀmlikheten. FrÄn mitt lilla fenomenologiska perspektiv.

Hemmavid, dÄ jag var liten pÄ 70-talet? Knappast jÀmlikt. En tid dÄ far var familjeförsörjare och hade en tÀmligen behaglig resa genom vuxenlivet, skulle sÀga standard för de som var 30-talister. Mor var vare sig hon ville eller inte hemma vid spisen. Hur det var pÄ arbetsplatserna har jag ingen aning om
Men sen? Genom skolÄren sÄg jag aldrig nÄgot direkt orespektfullt upptrÀdande mot tjejer, och ingen negativ sÀrbehandling, vare sig i grundskola eller gymnasium. SÄg inte annat Àn att killar och tjejer behandlades ganska lika.

Under studieÄren i Linköping? Studentkorridor, studier, fester. Visst fixade tjejerna mycket dÄ det var dags för fest, men nej. Inget direkt ojÀmlikt, och inget som skulle kunna ens antyda nÄgot som skulle kunna platsat i nÄgot slags metoosammanhang. Nu var vÀl jag en relativt snÀll pojke, men nÄgot borde man ÀndÄ sett.

Sen som vuxen och familjefar, gift med en akademiker i ett akademikertĂ€tt omrĂ„de. Vad ser man runt omkring sig? Damerna gör vĂ€l för all del mer hemma, gĂ„r mer pĂ„ förĂ€ldramöten, tar fler förĂ€ldradagar, har nĂ„got enklare yrken. SĂ„ dĂ€r draget över en kam. Damerna jobbar vĂ€l oftare inom vĂ„rden, lĂ„t vara som lĂ€kare eller sjukgymnaster, som lĂ€rare, informatörer. Som Peterson sĂ€ger att undersökningar visar Ă€r extra vanligt i jĂ€mlika lĂ€nder – jobbar med mĂ€nniskor. Oftare, det Ă€r en hel del killar som ocksĂ„ gör det. Men man fĂ„r sĂ€ga, relativt fĂ„ tjejer runtikring mej Ă€r rena tekniker eller liknande. Men jag har fler manliga i bekantskapskretsen som har mĂ€nniskor som objekt Ă€n tjejer som jobbar med pryttlar.

Man kan vĂ€l tro att det Ă€r en rörelse i tiden ocksĂ„, att fler och fler jobb kommer att vara riktade mot mĂ€nniskor. Ren tillverkningsindustri mekaniseras, robotar tar över. Och mĂ„nga jobb flyttas till lĂ„glönelĂ€nder. Även yrken som programmering krĂ€ver allt större kontakt med mĂ€nniskor. Handskas med folk kommer man behöva kunna göra.

Undersökningar visar att de hĂ€r könsskillnaderna, preferens för mĂ€nniskor istĂ€llet för saker Ă€r medfött. Kan sĂ„ vara. Men med vad en liten flicka vĂ€xer upp med, det annorlunda bemötande de fĂ„r redan som smĂ„ sĂ„ förstĂ€rks skillnaderna. Man kan frĂ„ga sig, det hĂ€r att alla smĂ„ flickor jag sĂ„g runt min dotter lekte med dockor, Ă€r det nedĂ€rvt eller vad de marineras i frĂ„n dag ett? Är leksaksaffĂ€rerna fyllda med dockor Ă€mnade för flickor för att fĂ„ in flickor i den rollen, eller Ă€r de de smĂ„ flickornas intresse som skapar marknaden?

NÄgot som skulle kunna föranleda metoo-uppmÀrksamhet har jag inte sett sen högstadiet (dÀr jag sÄg allt), allt det hÀr som kulturpampar verkar Àgna sig Ät har jag inte sett ett smack av. Alls. Har en kÀnsla av att de kretsar dÀr det verkligen förekommit mycket dÄligt beteende mot kvinnor Àr miljöer dÀr dÀr mÀn ses som stora kreatörer, idoler eller ledare. Chefer och makthavare som haft hybris sen barnsben och ser det som en sjÀlvklarhet att de kan ta för sig. Vill tro att det Àr rÀtt fÄ vanliga Ättatillfemjobbare som kÀnner att det hÀr Àr nÄgot de ser, vare sig pÄ vardag eller fest. Jag har inte gjort det i alla fall.

Hur mycket glastak upplever verkligen svenska kvinnor att det finns?

Att en del kvinnor nog önskar att det skulle vara fiftyfifty med allt vad förĂ€ldraledighet, förĂ€ldramöten och liknande, det kan jag nog tro. Men min upplevelse Ă€r att tjejerna faktiskt Ă€r nĂ€rmare sina barn, och kommer fortsĂ€tta att engagera sig mer i barnen, Ă€ven dĂ„ de vĂ€xer upp. Och de kommer att göra mer av “husets sysslor”. Tills robotarna tar över allt sĂ„nt.

 

Jordan Peterson 12 Rules for LIfe

Jag har dÄ nu lÀst Jordan Petersons vÀlsÀljande antidot mot Kaoset, lÀst den pÄ originalsprÄket. TÀnkte hÀr skriva en liten recension pÄ boken. BÄde för min egen del och för att andra skall fÄ perspektivet, inte frÄn nÄgot kÀndistÀnkare utan frÄn en helt vanlig mÀnniska, en kille frÄn en helt oakademisk bakgrund som sjÀlv blev akademiker, Ingenjör. Och som varit det ett antal decennier, haft familj och lite sÄ. Det blir inget djuplodande dÀr jag berÀttar hur fel eller rÀtt Peterson har eftersom jag vet hur vÀrlden fungerar och borde skötas, utan lÀs det som intryck frÄn en hyfsat begÄvad Svensson som aktivt hÀngt med i svÀngarna de senaste 50 Ären.

Det jag har lÀst i tidningarna av recensioner av 12 rules sÄ har de nÄgon slags svepande beskrivning dÀr de hissar eller dissar och drar lite paralleller till Cathyintervjuer, kontroversiella Jordandialoger och lite allmÀnt gods typ Petersons förelÀsningsserier pÄ Youtube.

Jag förutsÀtter hÀr att man har lite koll pÄ Jordan Peterson och lÀgger min tyngd (bantat lite i sommar) pÄ att recensera mer i detalj de olika reglerna. Detta för att jag tycker de Àr svÄra att dra över en kam, och att jag reagerade vÀldigt olika pÄ de olika reglerna.

För att ÀndÄ sÀga nÄgot inledningsvis om bokens innehÄll, sÄ tycker jag inte att reglerna, dÄ man ser lite krasst pÄ deras grundformulering och vad de i grunden vill ha sagt Àr nÄgot konstigt och inte borde vara sÄ kontroversiellt. En del av de historier och motivationer som Peterson ger som underlag Àr minst sagt provokativa och jag hÄller inte med om allt dÀr. Men skalar man ner reglerna till det mer grundlÀggande sÄ framstÄr det som mer eller mindre ren klokskap. Mer eller mindre, sÄ lÄt oss nu angripa de olika reglerna. Jag gör en liten summering av varje regel, skriver lite om min reaktion pÄ den aktuella regeln. Avslutar med en liten sammanfattning.

1. Stand up straight with you shoulders back

Vi kastar oss rakt över hummern i oss, och bejakar (eller inte bejakar) de hiearkier som rÄder i samhÀllet, hiearkierna som förhoppningsvis till stor del bygger pÄ kompetens. Konstaterar att ett gott liv förutsÀtter att man inte lÀgger sig pÄ rygg och visar magen utan strÀcker upp sig, lÄter serotoninet flöda och angriper vÀrlden med flow och sjÀlvsÀkerhet.

HĂ€r sĂ€ger jag, bra i teorin, och strĂ€cka upp sig skall man vĂ€l lite sĂ„ dĂ€r allmĂ€nt göra. Men du har din personlighet, du har din bakgrund och tro att bara man vill, sĂ„ gĂ„r det, vilket jag tycker mig lĂ€sa mellan raderna, sĂ„ lĂ„ter det lite vĂ€l kĂ€ckt. Sommarpratare efter sommarpratare nu under sommaren har gett framgĂ„ngsstories, alla frĂ„n en bakgrund som matchar deras karriĂ€r. Man mĂ„ste nog göra det hĂ€r lite djupare om det skall frĂ€lsa nĂ„gon inte redan frĂ€lst. Hur fĂ„r man en som vĂ€xt upp med “fixa ett kneg” eller Ă€nnu vĂ€rre “överlev” att “göra nĂ„got med sitt liv”? Att ta plats i de hĂ€r hiearkierna? Men, strĂ€cka upp sig kan ju vara ett första steg.

2. Treat yourself like someone you are responsible for helping

HÀr kommer vi snabbt in pÄ Yin och Yang. Kaos och ordning. Har man följt Petersons biblical series kÀnner man igen sig. Ordningen, vad vi har lÀrt oss, och den trygghet det ger. Sedan det okÀnda, det som ungefÀr Peterson det kvinnliga utmanar det manliga för att visa att man har rÀtt att föra sina gener vidare. Vidare att livet i mycket Àr en jÀmmerdal, att folk Àr kapabla till att göra en massa ont, men att det finns nÄgot gott i oss och att det Àr det som vi skall bejaka. Söka reda pÄ vad som Àr ett gott liv, ta hand om oss och se till att vi blir en tillgÄng.

Åter en regel med flera djup. Visst borde man tĂ€nka pĂ„ att ta hand om sig och i det lilla sĂ„ gör man vĂ€l det. TrĂ€nar, sköter jobbet och familjen, försöker Ă€ta och sova hyggligt bra. Men Ă„ter, dĂ„ man kommer in pĂ„ de hĂ€r bitarna med att se en karriĂ€rvĂ€g framför sig dĂ€r man verkligen gör nytta. Hur mĂ„nga som inte redan frĂ„n början fötts in i ett sĂ„nt tĂ€nk gör ett sĂ„dant tĂ€nk? Man ramlar in pĂ„ nĂ„gon utbildning, som leder till nĂ„t jobb, som man jobbar pĂ„ med och om jobbet försvinner sĂ„ blir det kaos. Lite sĂ„, och jag tror att det Ă€r rĂ€tt fĂ„ som gör annorlunda. Hur det Ă€r för de som fötts till att “göra nĂ„got med sitt liv” vet jag inte, och ifall de ser till att hjĂ€lpa sig. Man gör vĂ€l sĂ„ gott man kan, lite oavsett.

3. Make friends with people who want the best for you

Denna regel, eller snarare detta kapitel, handlar mest om mÀnniskor som haft dÄliga vÀnner som dragit ned dem. Och budskapet Àr ungefÀr att inte vÀlja sÄdana vÀnner.

Inte mycket att sÀga om det, och för egen del kÀnner jag att mina vÀnner stÀrker mig. SÄ allt gott och vÀl.

4. Compare yourself to who you were yesterday, not to who someone else is today.

Kolla upp vem du sjÀlv egentligen Àr. Kolla med din avundsjuka, den ger tips. Fundera pÄ vad du vill Àndra och kolla om det Àr realistiskt, och fundera pÄ om du verkligen vill det. Se saker som de Àr och inte vad de borde vara. VÄga slÀpp din bild av vÀrlden. Skapa disciplin och börja Àndra i smÄ steg. Pay attention. Hitta saker som behöver ordnas och ordna dem. Varje dag.

HÀr har vi en regel jag gillar. Det Àr lÀtt att falla in i en egenkonstruerad roll, en vÀrldsbild man byggt upp av sakernas tillstÄnd. Att lÀmna den Àr INTE lÀtt, men livet tvingar en att göra det, och man kan sjÀlv bli starkare om man tar tag i saker och vÄgar göra annorlunda. Pay attention, var i nuet och se vad som kan fixas just i dag. Och, vill jag tillÀgga, klappa dig pÄ ryggen dÄ du lyckats med det! Peterson som bÀst.

5. Dont let you children do anything that makes you dislike them

Kort, ett vÀluppfostrat barn vill alla ha att göra med, det kommer fÄ vÀnner och kunna uppföra sig.

Vet inte om vare sig mina förÀldrar var perfekta eller om jag varit perfekt som förÀlder, men det hÀr kÀnns bara att skriva under pÄ, utan att det skakar min vÀrld alltför mycket.

6. Set your life in order before you critizise the world.

Mycket hemskt hÀnder . Folk som rÄkar ut för dÄliga saker blir ofta dÄliga mÀnniskor. Men det behöver inte bli sÄ. Skapa ordning i ditt liv . Sluta göra dumma saker och sÀga dumma saker. KÀnn att du har respekt sjÀlv för vad du gör.

Bara att köpa. Visst sĂ€ger och gör man dumma saker. I och för sig hade jag nog i titeln ocksĂ„ lĂ€st in att unga “aktivister” borde se över sitt eget liv innan de sĂ€ger hur vĂ€rlden skall styras.

7. Pursue what is meaningful (Not what is expedient)

Kort, offra kortsiktigt dÄligt för lÄngsiktigt bra. Diverse exempel pÄ detta. Sokrates, Jesu Frestelse. Med mera. Dela Àr inte att offra. Man fÄr igen det. Om vÀrlden faller ihop, fundera pÄ om det Àr din bild av vÀrlden som Àr fel. SÄ agera korrekt och sant. DÄ skall man ocksÄ hitta Meningen.

PĂ„ lĂ€gsta nivĂ„n Ă€r det ju nĂ€rmast trivialt för varje normalt fungerande vuxen mĂ€nniska. Kortsiktig olust för lĂ„ngsiktigare bra. Men pĂ„ den kanske högre nivĂ„n Peterson beskriver mot slutet, dĂ€r ett korrekt liv ger mening, nja… Kanske?

8. Tell the truth, or at least, don’t lie

Peterson ger nÄgra exempel pÄ dÀr sanningen faktist funkat för honom trots att det verkar vara lÀge att ljuga. Man kan ljuga sig till olika fördelar, att bli befordrad mm. Livslögner. Att inte sÀga nÄgot Àr en bra bit vÀg mot lögn. Och sÀger man inte till i tid om missförhÄllanden sÄ blir det bara svÄrare. Mödrar kan överbeskydda och skapa en fel vÀrldsbild. Man mÄste ha en vision framÄt. Ha en. Visar den sig vara fel, Àndra. KÀnn efter dÄ du gör saker, pay attention. KÀnns de rÀtt eller fel? SÄ skaffa dig din Àrliga sanning. Artikulera den noggrannt dÄ du pratar med andra. Och med dig sjÀlv!

Naturligtvis Ă€r det lĂ€tt att ljuga i vissa lĂ€gen. Men svĂ„rare hitta “sin sanning”, “sin vĂ€g” osv. Men regeln Ă€r inte svĂ„rköpt. SĂ€g sanningen. Även jag, Ă„rsbarn med Peterson har samma erfarenhet.

9. Assume the person you are listening to might know something you don’t

BerÀttelse om en kvinna med trasig bakgrund som super sig full och lÄter mÀn ha sex med henne. Peterson beslöt sig för att lyssna istÀllet för att förmana.Han lade inte sin ideologi pÄ henne. Det Àr svÄrt att lyssna, Àven pÄ sig sjÀlv. Bra att ha nÄgon att lyssna pÄ. Och om alla misstycker Àr troligen det du sÀger fel.
Tekniker för att lyssna, sammanfatta vad den andra sÀger innan du sÀger. Lyssnar du ordentligt Àr det inte trÄkigt. SÀger nÄgon nÄgot för första gÄnge tar det tid. VÀntar du pÄ din tur att prata? Du lyssnar inte. Lyssna pÄ hur du sjÀlv lyssnar. Du kan verkligen lÀra dig nya saker

Som dĂ„lig lyssnare i vissa situationer, bara att ta instruktion. Bra saker – för mej!

10. Be precise in your speech

VĂ€rlden Ă€r ett rörigt stĂ€lle. Vi ser det vi behöver anvĂ€nda. Man mĂ„ste begrĂ€nsa sig, ha mĂ„l. Tillsammans med andra. DĂ„ saker strular blir deras funktion uppenbar(Heidegger). DĂ„ saker skiter sig bigtime blir vi uppmĂ€rksamma. Och dĂ„ vi uppmĂ€rksammar problem gör vi bĂ€st i att ta upp dem, artikulerar det noggrannt. Är nĂ„got problem beskriv problemet sĂ„ blir det inte nĂ„got abstrakt större.

Typiskt, dĂ„ man grĂ€lar blir det alltid “du skall alltid”. Är nĂ„got jobbigt kan det vara bra att speca exakt vad som Ă€r problem. Man borde nog praktisera det hĂ€r oftare. Har man bekymmer med att ta upp problem dĂ„ de behöver tas upp sĂ„ gör man bra i att lĂ€sa kapitlet.

11. Do not bother children when they are skateboarding.

Peterson ger diverse exempel pÄ dÄ folk hÄlls tillbaka och inte fÄr utmana. Fega lösningar pÄ globala problem, som ettbarnspolicy för hela vÀrlden. Pojkar fÄr sÀmre betyg för att de Àr krÄngliga. SÄ varför patriarkat? Vissa, fÄ, mÀn gör en stora insatser. Peterson ger exempel, P-piller mm. . HÀr kommer han in pÄ PK, postmodernism, sovjet osv . Kommer fram till att det inte bara Àr makt, utan ocksÄ kompetens som styr hiearkierna. Och för snÀll skall man inte vara. Mödrar hÄller söner tillbaka. Kvinnor vill ha kapabla mÀn, sÄ vÄga.

Det Àr nog bra. Vet inte just om det Àr mÀn som skall testa grÀnser för att hamna högt i hiearkier, du lÀr dig om du Àr modig. Ta inte enklaste vÀgen!

12. Pet a cat when you encounter one on the street.

HÀr fÄr vi höra om Petersons dotters hemska sjukdomar. Livet fÄr inte vara för enkelt, begrÀnsningar mÄste finnas. En stÄlmannen som kan allt blir lÄngtrÄkig. Och dÄ skiten trÀffar flÀkten, om man dÄ hatar livet gÄr man bara ned i en spiral av negativitet. SÄ hitta livets smÄ ljusglimtar, klappa katter.

Look on the bright side of life. Why not? En bra liten grej i kapitlet, om du har nĂ„got som hĂ€nger över dig, sjukdom, arbetslöshet, tĂ€nk pĂ„ det pĂ„ en sĂ€rskild tid varje dag. Älta det inte dygnet runt.

Sammanfattning

Jag kan tro att boken mest riktar sig till en ung mĂ€nniska pĂ„ vĂ€g ut i livet, som bĂ€var för det vuxna. Peterson förelĂ€ser ju pĂ„ universitet, och riktar sig dĂ„ till unga studenter. Men jag tror nog att det kan finnas bra saker att finna för alla och envar bland de 12 reglerna. Lite beroende pĂ„ vem du Ă€r, var du kommer frĂ„n, sĂ„ kan nog de flesta hitta lite rĂ„d pĂ„ vĂ€gen framĂ„t. Det som kanske Ă€r svĂ„rast för den som inte vĂ€xt upp i en ganska priviligierad miljö Ă€r det hĂ€r Ă„terkommande tĂ€nket att man skall ha ett mĂ„l för livet, att hitta mening osv. Är man uppvĂ€xt i att “hitta ett jobb” kan det te sig lite storvulet att bli nĂ„gon som kommer att göra ett sommarprat om sin enorma insats. Det blir lite abstrakt. “ta smĂ„ steg” Ă€r vĂ€l dock en bra metafor.
Sedan, bÄde det hÀr med det politiska och den relativt mörka bild av tillvaron som mÄnga kritiserat 12 rules för, det pÄverkar egentligen inte praktiskt vad jag tycker att boken uppmanar eller inte uppmanar nÄgon att göra. Förutom kanske det, att du Àr en individ och du har dig sjÀlv att ta hand om.

SĂ„,
StrÀck pÄ dej.
Ta det i smÄ steg, jÀmför dig med dig sjÀlv i gÄr.
Ljug inte, gör inte dumma saker och sÀg inte dumma saker.
Lyssna och formulera dig vÀl .
Och vÄga ta nya steg.